Hur lättlurade är svenska folket egentligen? Affärerna får oss att tro att Fars dag handlar om att köpa en massa onödiga, meningslösa, svindyra prylar åt våra pappor, som ler och ljuger oss rakt upp i ansiktet när de tackar så mycket för den fina presenten.Målet dit består dessutom av planering, ångest, panik och stress och hets ut och in i affärer innan man lyckas komma på och fått köpt något. Själva överlämningsceremonin tar för övr en massa tid eftersom det ska ätas, drickas och babblas en del. För att inte tala om logestiken att få ihop alla pappa-besöken. Många är pappor själva som ska till sina pappor och så har de en fru som ska till sin pappa.
Jag är i alla fall evigt tacksam ,att som enda person på den här planeten,har förstått varför Fars dag har kommit till. Tack vare det sitter jag därför här hemma och väntar på att bli uppassad. På Fars dag, alltså en gång om året, är det nämligen dax för papporna att lyfta arslena från tv-soffan och lägga chipspåsen och ölen åt sidan
för att äntra dammsugaren, damvippan och skurhinken.Emellan varven förväntas han också fylla  och tömma tvättmaskinen, samt hänga eller torktumla tvätten. Därefter blir det till att planera matinköp samt skriva inköpslista, åka och handla för att när alla matkassar är uppackade laga en trerättersmeny till sin familj, som uppdukas med finporslin, linneduk och blomsterarrangemang. När han så dukat av och diskat är hans dag förmodligen till ända och då har han gjort sig förtjänt av att sjunka ner i sin soffhörna igen. Ölen och chipsen ska han däremot ge blanka fasen i. Han har med all säkerhet redan ätit mer än vad han behöver och eftersom han inte kommer röra på sig ur fläcken förren om ett år igen, så lär han nog bli alldeles på tok för fet ifall man släpper efter på hans ha-begär när det gäller öl och chips.
Nä, all pappor,ta vara på eran dag i dag och var tacksamma över att jag är den enda som vet hur Fars dag ska firas ÄNNU. Det gör att ni tom denna dag, liksom alla årets övriga dagar, kan sitta på arslet och bli uppassade. Men snart är den tiden förbi. Tro mig! /Marie